Publicis Mojo, Sydney, i samarbete med prod.bolaget Exit Films, har precis släppt tre kortfilmer: Ride, Playground och Peepshow, för att lansera en ny kampanj för Coca Colas energi dryck: Burn.
Det finns inget “drick Burn och du blir skit cool!“-påstående i filmerna. Jävligt skönt och det fattar ju alla jävlar ändå. 3 min 46 sek-kvalitet.
Jag sitter med ett leende på läpparna efter att ha sett den här underbara kortfilmen. Jag gillar allt i den, som jargongen när de berättar om hur det gick till när de skolades in i yrket. Det märks att de är stolta över sitt hantverkskunnande. Det finns ingen dröm om “big bucks” men längtan efter något att mästra till fullo. Det fullkomligt dryper passion om den här filmen.
Nu ska jag handla öl och googla efter handmålade reklamskyltar.
Peter Lennoxs höns har lärt honom massor. Reklamare i Sverige kan säkert också lära sig en del av dem. Amerikanarna har kommit långt inom kommunikation och kanske beror det på just ett galet stort intresse för höns. Kom igen, amerikanarna har ju löjligt många hönsrelaterade ord: Pecking order, cockiness, fussing like a mother hen, strutting, a bantamweight fighter, clipping someone’s wings, coming home to roost, och nest eggs.
Om det här berättar Peter mer om här, i en riktigt rolig och intressant artikel. Sällan har hönsen känts mänskligare. Eller är det tvärt om? Ikväll är det Guldäggs-gaaaala.
Jag har aldrig hört talas om en liknande aktivitet, åtminstone inte lika stor som Ogilvys. W&K gjorde tydligen samma grej tidigare. Det har jag helt missat, så 1 – 0 till Ogilvy.
Under tre dagar erbjuder personal från byrån fri konsultation om annonsering, PR, sociala medier, strategi, dm, branding, design och copywriting i Lambert området. Sedan presenterar de resultaten på en blogg så evenemanget sprider sig ordentligt.
Ogilvy gör den här workshopen under prettoförevändningen att det är deras sätt att ge tillbaka till samhället. Eller som Ogilvys copywriter, Ruth Jamieson säger:
Small local businesses are the lifeblood of their communities and play a vital role in the UK economy. Marketing plays an essential role in the successes of any enterprise but these businesses can’t afford to employ communications professionals. With this scheme we’re hoping to at least put them in the right direction by giving them some practical advice and help.
Här är ett jobb som värmer. Allt började med att TBWA fick nys om en oavgjord match mellan två rivaliserande fotbollslag (American of course). Matchen ägde rum för 16 år sedan. TBWA skapade tillsammans med Gatorade en kampanj som de kallade: Replay. Som hade i uppgift att få i stånd en returmatch mellan Phillipsburg Stateliners och Easton Red Rovers. Wow, vilken idé.
Det är inte oväntat att Replay-kampanjen lyckades sälja slut på biljetter till matchen på under 90 minuter. Inte heller att evenemanget lyckades återuppliva originaluppsättningen av både orkester och cheerleaders till returen. Inte heller att CNN, ESPN, alla stora tidningar, tusentals bloggare och twittrare genererade över 130.000.000 intryck. Det är en naturlig reaktion, på en jävligt bra idé.
Micco Grönholm har skrivit en roande artikel om Montblanc‘s satsning i Indien. Lyxpennstillverkaren hade en idé om att lansera en 165 000-kronorspenna med namnet: Mahatma Gandhi. Utan att avslöja för mycket av Micco’s artikel kan jag säga att enligt USA Today så blev var enda kotte i Indien förbannad.
Kul som sjutton. Men hur funkar kortet i praktiken? “Här får du och här får du …” James är ju ingen domare utan en företrädare. Tror det stavas intressekonflikt. Kul om det fanns en devis på varje halva typ: Your Worst Fu**ing Nightmare och på den andra You Just Be Cool.
Enkelt är bra, inget kontroversiellt med det. En enkel annons som ovan av JWT blir mer trovärdig eftersom det finns så lite att invända sig emot. Betraktaren känner att den inte kan bli vilseledd utan att direkt märka det. Enkla grejer är lätta att minnas och svåra att missa. Så varför är många annonser så inlindande? Dålig produkt?
Klicka på bilden så förstoras den. Kan vara lite svårt att se vad som står på pennan annars.
Två olika bilar, Volvo och Volkswagen – med ett och samma budskap: ett nytt start/stop-system som gör bilarna mer bensinsnåla. En bensinmack som kuliss. Den ena snubben har kört från stranden och den andra ska köra till en barbeque (va?).
Där upphör släktskapet.
Det är som att jämföra Obama med Göran Hägglund. Den ena är snabb, enkel och intressant. Den andra: tandlös, obegriplig och urvattnad.
Jag tycker att killen med kläder är jäkligt kul. Han har ju en helt störd ställning.
Nog med komplimanger åt den här skitannonsen. Utgången – “Your clothes were never there”, är ju bra uddlös. Fotot suger. Modellerna var säkert på rea. Varför lägger jag ut den här, kan man undra. Jo, som sagt, killen med kläder har en helt sjukt störd ställning.
Art & Copy, en reklam/inspirationsfilm som kommer till en biograf nära dig, typ nu. Se trailern här. Så här skriver Apple om filmen:
ART & COPY is a powerful new film about advertising and inspiration. Directed by Doug Pray (SURFWISE, SCRATCH, HYPE!), it reveals the work and wisdom of some of the most influential advertising creatives of our time — people who’ve profoundly impacted our culture, yet are virtually unknown outside their industry. Exploding forth from advertising’s “creative revolution” of the 1960s, these artists and writers all brought a surprisingly rebellious spirit to their work in a business more often associated with mediocrity or manipulation: George Lois, Mary Wells, Dan Wieden, Lee Clow, Hal Riney and others featured in ART & COPY were responsible for “Just Do It,” “I Love NY,” “Where’s the Beef?,” “Got Milk,” “Think Different,” and brilliant campaigns for everything from cars to presidents. They managed to grab the attention of millions and truly move them. Visually interwoven with their stories, TV satellites are launched, billboards are erected, and the social and cultural impact of their ads are brought to light in this dynamic exploration of art, commerce, and human emotion.
Polarn´ Lasse tipsade mig nyligen om en grymt intressant artikel i Wired. Den handlar om innovationen Nike+ och om samarbetet med Apple. Det är intressant att framgången i mångt och mycket beror på vad Nike+ inte är. Om jag inte minns fel så följde det inte ens med en instruktionsmanual till mitt NikePlus-kit.
Nike+ isn’t a perfect tool; it wasn’t designed to be. But it’s good enough, and more crucially, it’s simple. Nike learned a huge lesson from Apple: The iPod wasn’t a massive hit because it was the most powerful music player on the market but because it offered the easiest, most streamlined user experience.
OFFF, en årlig designkonferens, gav hollädska Onesize i uppdrag att göra en sponsor titles sequence till 2009 års konferens.
Kortfilmen går ut på att presentera 38 logger på 8 minuter. Onesize gjorde det som på förhand känns som ett sömnpiller till något intressant. Logotyperna gavs en central roll i en berättelsen. “Failing Gracefully” sattes som konceptuell idé. Resultatet: kick ass. Kolla själv.
De flesta i Stockholmsområdet har sett reklamen för Flygbussarna. Det senaste är den installations-mässiga kommunikationen bredvid Arlandavägen med budskapet: 50 bilar = 1 buss.
Bra jobbat Acne, reklambyrån bakom projektet. Men som lök på laxen är att de även sytt ihop ett sammandrag av respons i media och behind the scenes i form av ett youtube-klipp. Tackar tackar. Kul.
Creative Review har skrivit ett utförligt inlägg på deras blogg om Flygbussarna.
Här är en bok gjord av reklambyrån Kessels Kramer. Den innehåller allt material de gjort under 15 år för Hans Brinker Budget Hotel. “In the long history of hospitality, the Hans Brinker Budget Hotel stands alone as the worse there ever was,” står det i press releasen. Underbart.
US Cellular har sjösatt en humor-sida som heter Your Inside Joke. Jag har inte satt mig in i det bakomliggande “tänket” men jag har en känsla av att det var lite för många siffer-människor i arbetsgruppen. Siten bygger på en bilddelnings idé. Man skickar upp sina humoralster via mobilen som andra sedan kan ta del av via ett tufft gränssnitt. Det här ska alltså stärka US Cellular’s varumärke? Hell no. Det måste finnas ett innehåll värt att komma tillbaka till. Jag spekulerar: US Cellular har sett andra företag lyckas på webben och nu har det satt samman andras godbitarna till en egen sida.
När man klickar på bilden, som i mitt exempel här är en handritad bild. Då vänds den och man kan läsa tillhörande text. I exempelbildens fall står det: Here fishy fishy, humm walking fish. Om man gillade skämtet så kan man direkt lägga till det på sin facebook eller delicious, som om det skulle hända.
Detta är en gammal historia (2004) om en snubbe på Youtube som visar hur han öppnar ett av låstillverkaren Kryptonites paradlås med en vanlig kulspetspenna. Nyheten spred sig som en löpeld över de sociala medierna.
Bloggar, prisjämförelse-sidor, Youtube och andra forum på nätet snappade upp nyheten. Även av traditionell media typ New York Times. Svettigt Kryptonite?
Det är busenkelt att bli rånad på sin cykel, som ni kan se här ovan. Ett företag som inte hänger med på webben, blir rånade, som ni kan se här ovan. Ironiskt att de heter Kryptonite förresten. Företag behöver mer än bara en egen hemsida. Fördela äggen i fler korgar.
Tror inte ni ser det men det står “Imagine …” till höger om Lego-loggan. 2006 vann den här annonsen Print Grand Prix i Cannes. Det hade jag ingen aning om men det spelar ingen roll. Anyways, jag har precis druttat in på ett forum där denna annons sågas benhårt och jag förstår inte varför.
Kom igen! Ett periskop upp ur vattnet. Direkt ser jag undervattenlandskap á la Den Lilla Sjöjungfrun med slott och grejer. Annonsen visar en sak och jag fantiserar iväg direkt och tänker på vad jag kan göra med Lego’s produkter. Alltså: jag blir sugen på Lego igen! Här är en ref.bild förresten:
Inte särskilt djärvt att försvara en Cannes-vinnare. Jag vet. Det är min blog …
Branding: Idag fattar allt fler sina köpbeslut via webben. Sociala medier typ bloggar, Facebook, Pricerunner med flera hjälper konsumenten med recensioner och prisjämförelser.
Om en produkt klarar sig igenom de sociala mediernas skärseld, har produkten ett mycket gynnsamt läge. De företag som inte har den turen blir lämnade vind för våg. De är helt enkelt inte rustade för webben. De har bara en hemsida som berättar om hur bra de är, vilket är betydelselöst om till exempel signaturen “patrik -76″ skulle skriva på blondinbella.se att “dom suger”.
Finns det någon lösning? Ja, att inte bara agera på webben genom en hemsida.
För att få höra sanningen om ett varumärke, via de sociala medierna, finns en mängd gratisprogram att tillgå. Här är en sammanställning av några: 8 Essential Free Social Media Monitoring Tools.
Stripe, Detective Stripe, är huvudpersonen i Rexonas kampanj-site. Han är en snut på Shaft-manér med ett problem, som bara hans hjärnskrynklare kan råda bot på. Berättelsen har en rak och rapp tidslinje, inga avbrott typ: fyll i din e-post eller dyligt. Jag trivdes med att spendera tid med Rexona. Inte omöjligt att jag köper en Invisible, inte för jag har några problem men …
BBDO/PROXIMITY har gjort den här annonsen som är så enkel att man bli salig. Det finns en till annons där Jeepen blir till av en aboriginal och en eskimo.
AdAge har publicerat en intressant artikel som heter Using Twitter as Your Focus Group. Gränsfall till buggning om ni frågar mig. Förhoppningsvis känner alla twittare till att deras kommunikation är sökbar, alltså publik.
Guerilla marknadsföring ska vara smart och överraskande, Lastminute har ju lyckats. Helt klart en skön ide att piffa upp tillvaron för uttråkade resenärer i en vänthall. Själv hade jag kanske känt mig en aning obekäm i situationen men garvat efteråt. Tydligen fick jippot en massa buzz på youtube också. Fett.
Model Eva Padberg personally presented the new Otto catalogue to thousands of homes across Germany. Whoever looked through the spyhole to see who was there saw Eva with the catalogue and the order number.